jag är oftast roligast dagen efter. asså jag spårar ur rätt ofta inom det slutna sällskapet. men roligast är jag dagen efter. eller när jag är rastlös å har legat i sängen lite för länge. eller när jag är övertrött. jag kommer på roliga saker å sen utbrister jag herregud vars får jag allt ifrån? i fredags låg jag sida vid sida med realist javisst i sängen. jag kämpade några timmar med kliet i kroppen. kliet som sa men du måste ju gå ut å se folk å få klä upp dej lite. det handlar om nån slags tvångtanke. när jag ofrivilligt tvingas ligga still. jag kan liksom ligga still om jag vet att jag sen får röra på mej ja det där har vi ju redan gått igenom för ett tag sen. så. jag låg still brevid realist javisst. å efter ett tag lugnade det sej. det var när tröttheten tog över. trötthet å kli i kropp då blir jag som roligast.
realist javisst är på väg hem. jag står framför spegelen med uppdragen tröja å nyper i magen. trycker ihop den. drar ut den. trycker ihop. å där kommer det till mej.
- haha hallå kolla vad kul!
- vad?
- jag skulle kunna rita ett ansikte runt navelen.
- ...
- så kan jag berätta roliga historier med den. typ.
- haha gumman.
- eller ba prata.
- det blir nog bra. säger hon å ser ej övertygande ut.
- typ när killen vaknar på morgonen står jag där..
- hallå hallå godmorgon säger navelen haha.
- jag går hem nu, säger realist javisst.
- men det är ju svinkul!

realist javisst öppnar dörren. ger mej en kram å säger mmm å går. själv står jag kvar å fnissar å säger ja herregud vars får jag allt ifrån.