hon som gör mej komplett har åkt hem nu. det är tomt. å sorgset. men hejbara en helg av total glädje och lycka. fnisslycka. i'ma whop yo ass, hon som gör mej komplett å realist javisst. en oslagbar trio.

sitter å tittar på mina anteckningar i mobilen där jag skrivit upp status updates till fejan som vi tyckte var hysteriskt roliga 05.30 på söndagmorgon men som inte hann väljas mellan innan vi slocknade med skrattkramper i magen.

asswhopper å komplett å realist javisst tar "ett glas vin"...

asswhopper känner sej lite obekväm. realist javisst fnissar å njuter.

asswhopper lyssnar på realist javisst som berättar sagan om den naiva lilla flickan komplett.

asswhopper å komplett övar på det perfekta läspet i venezuela.

asswhopper å komplett dricker folköl å skissar på tribals.

asswhopper å komplett skanderar "fjortisefterfest ftw!!"

asswhopper å komplett vaknar upp med tattoo. jävla folköl.

asswhopper tänker att tramp stamp är det nya svarta.

aswhopper ba: yo no soy marinero. soy capitan.

asswhopper å komplett undrar om alla venezuelaner är kortväxta?

asswhopper å komplett ..donde esta los cojones?

aswhopper å komplett är nu harmynta av allt fniss. gonatt.

men asså vi gjorde inga tribals. vi valde istället varsitt citat på latin. jag tog per aspera ad astra å hon som gör mej komplett valde in vino veritas. fräsigt, som min kära mor skulle sagt.

hon som gör mej komplett är alltså här. allt är precis som det ska vara. vi gör mentala high fives med bara en blick. vi fnissar åt våra egna skämt. vi tar en för laget. vi paxar killar med tofs å skägg. vi dricker vin. våran låt spelas just som hon gör mej komplett går på toa. å precis när jag säger till konstnärskan att åh det här är min å hon som gör mej kompletts låt får jag ett sms från henne där hon sitter på toa: "ändå låten!". sen dricker vi mer vin å hamnar på konstiga efterfester. vi tolvårsfnissar när min hiss säger våning sex. vi är bakis. innan hon kom sa hon att det här skulle bli en rekreationshelg. bara chilla å prata å älta å mysa. jaja sa jag. men jag svär jag har aldrig varit så här bakis på väldigt länge. men inte heller så förbannat oändligt lycklig.

två ordvitsar jag förvånat hörde mej själv säga igår:

det var inte illa pinkat! när min brukare hade lyckats kissa på toan å inte i sängen å därför kunde lämna ett urinprov.

hoppas det inte hänger på håret för då äre klippt! när jag pratade med nån om att jag ska klippa av mej håret.

först ba tjitt vad pinis jag är. sen ba nä asså sjukt coolt att sporta ordvitsar. på rikt. sånna som typ lars-gunnar kör med helt oironiskt hö hö efteråt. jag gillar. å nu kan jag inte sluta. idag när hon som gör mej komplett pustade ur sej ett så kan det gå tillade jag när inte haspen är på. å det är ungefär där ribban ligger. ah men å sen ikväll när vi fikade så ville ju inte realist javisst vara sämre å drämde till med asså gränsen är ju hårfin när vi diskuterade skillnaden mellan en snygg å gräslig mediafrilla. sen skrockade vi alla högt. såsom lars-gunnar skulle ha gjort. (hallå jag skrev duskiterade först haha. sjukt kul att säga. testa!)  menhursomhelst. det här ska bli min nya grej. jag behöver en ny grej. det ironiska gangstasnacket känns lite 2009. 

(bubblare: sa mordbrännar'n. när någon säger det tar sej.)

å just när man är lite så där trött på sej själv å halvpank å hungrig. å man mest hela tiden hasar omkring å ba määähmööööhblä helt utan orsak för det mesta är ju ändå rätt gött å man har inget att klaga på men ändå lite sådär ni vet när man kommer på sej själv med att gå å fundera på vad meningen med livet egentligen är och så vidare. *försöker förklara sinnesstämningenförvirringen*

ahmen iallafall. just då så skickar ryssen ett första sms "hallå black rebel motorcycle club 28 maj på nalen. vi måste ju gå?!? " å jag svarar direkt att å jävlar! lätt! men vet att sjuttsingen asså om jag har råd men det löser sej yada yada yada.

så svarar hon "bra du och jag!! boka inget den dagen, tänkte det sku bli din födelsedagspresent från mej." basådärba. hepp hepp pepp pepp!

gilla!

*nöter alla brmc's album så jag kan sjunga med i varje låt*

asså jag vet inte. jag har ingen inspiration idag. först hade jag tänkt skriva om hur aktiv jag varit de senaste sju dagarna. asså det där om att jag har flyttat å hämtat väskor runt halva stan i flera dagar å hur jag sen var arbetsledare när realist javisst skulle flyttpacka plus rullade ihop halva hennes kök i tidningspapper å sen blev illamående av trycksvärtslukten men satan så snabb jag var.

sen skulle jag skriva om hur jag åter igen har börjat bli kär ungefär tre gånger om dagen å att det är jobbigt när man inte kan slå av radarn. det är fasen jobbigt att dricka kaffe å föra ett samtal med en vän samtidigt som man ska hålla koll på alla pojkar som rör sej runtom hela tiden.

ah å sen tänkte jag skriva om hur jag funderade högt idag på tuben om man kunde göra youghurtglass av vanlig vaniljyoughurt om man ba slängde in en bytta i frysen å hur realist javisst sa nä, men en kvinna som satt brevid mej hörde oss å sa jo jag gör det till mina barn. å hur jag nu har en matlåda med vaniljyoughurt i min frys.

sen skulle jag höra huruvida ni anser att avstulen är ett lika användbart ord som bestulen då jag möts med fnitter å vasadusadu när jag säger att jag blivit avstulen min plånbok. men det var mer en parentes.

och till slut skulle jag skriva om hur jag svor å smågnydde när larmet röt av klockanfem i morse å jag var tvungen vakna å gå å jobba. men hur sen på jobbet tog vi en liten promenad till gatan brevid, där den vackra unga chantal som hade hela livet framför sej hittades i lördagsnatt. å hur fint å lugnt det var där. hur alla hennes vänner å familj tänt säkert hundra ljus å placerat ut fina ord å nallebjörnar å fjärilar. chantal verkar ha gillat fjärilar. å hur jag kände mej svindum som hade svurit över att måsta stiga upp tidigt där jag stod å läste chantals bästa väns avskedsbrev till "sin andra halva". med bläcket lite utspätt av tårar.

men vet ni vad. jag är alldeles för trött. det blir bara blaj å orden ramlar fel ur fingrarna. imorgon tar vi nya friska tag. vi kan lyssna lite på musik tills vidare. luleyomusik.

idag fyller jag ett år i stockholm. hurra hurra hurra. för ett år sedan landade jag på arlanda med vetskapen om att jag inte skulle åka tillbaka hem på ett bra tag. jag kånkade in väskorna i min lilla etta på gärdet. slog mej ner på en stol å sms'ade till realist javisst att "tjohoo nu bor jag i stockholm!" (dagen innan hade jag uppmanat henne att stanna hemma å ha jour ifall jag skulle få nån slags vadihelveteharjaggjort-ångest men den infann sej som tur var aldrig.) dagen efter min ankomst började jag mitt jobb i baren på anglais. å dagen efter det ringde jag brorsan å ba hallå i stockholm vågar pojkar beställa ett glas vitt i baren! å han ba: äre sant?? (sedermera var det också det enda jag fick göra i den där baren..hälla upp ett glas vitt. å rekommendera bra chablisviner. tappa upp en å annan öl. å göra mojitos så högerarmen domnade bort. nytänk ftw..eller nå?)

menhursomhelst.

idag har jag funderat på vad jag pysslat med under mitt år här. å kom fram till att: jag har slutat lufsa omkring i säckiga jeans å sneakers. jag har dock fortfarande hip hop-mössan på så ofta jag kan. jag har stannat hemma en (ja en) helg från krogen. jag har hånglat med mer pojkar här än vad jag gjort de senaste fyra åren där hemma. jag har tagit mej till en jävligt bred luledialekt. jag har fått mitt hjärta krossat en gång. jag har lärt känna massa härliga å underbara människor. jag fick ett svinbra jobb. jag har saknat min hund ungefär tre dagar i veckan. jag har saknat mina katter betydligt mindre. jag har varit på slottet. jag har blivit guidad runt söders höjder av en pojke en hel natt å halv morgon. jag har aldrig varit ut på stureplan. jag har upptäckt att alla lulebor per automatik känner varann svinbra här oavsett om man nånsin sagt hej eller inte medans man bodde där uppe. jag har börjat säga tuben istället för tunnelbanan. jag har börjat socialisera mera. jag har bott i tre olika lägenheter. jag har fått vara lite mer anonym. jag har köpt alldeles för mycket skor. å framförallt har jag blivit lyckligare!

för mitt andra år i denna fantastiska stad hoppas jag på en varm sommar. å att få ha kvar alla mina fina vänner. å att gärna lära känna några nya minst lika fina. att bli bjuden på massa roliga partaj. att få en mer stabil inkomst. att debbans uteservering kommer va full av söta pojkar varje kväll. å på att få tillbaka min lägga i hornstull. att vintern inte blir fullt lika snöig. att kunna åka upp å hälsa på luleyo lite oftare. att hon som gör mej komplett flyttar hit. att få med mej nån på mer konserter, dansuppvisningar å teatrar. å att om inte tidigare så iallafall när hösten börjar smyga runt knuten hitta en pojke att våga tycka om. alltså en som tycker om mej tillbaka. åsså att jag får fortsätta vara lycklig.

amen.

jag är inte säker men..jag tror det är en dödssynd att blogga på en söndag när solen skiner. så jag glider ner i strumpbyxorna, snörar på mej conversen, hakar på solbrillorna på näsan å beger mej ut. jag känner mej peppad idag. av ingen som helst anledning. bra pepp! å jag ska nynna på den här låten. gå i takt å kanske knyta näven då å då lite rock and roll-aktigt. av ingen som helst anledning.

(fanns ingen bättre video..f'låt.)

å på tal om ingenting. igår såg jag män som hatar kvinnor för första gången. å asså lisbeth salander. jag dör. min hjälte.

på första maj tänker jag alltid på farfar. man kan säga att första maj för mej är inte upp till kamp-dagen utan farfars-dagen. farfar var socialdemokrat ut i fingerspetsarna. han körde en röd saab med den röda rosen fastklistrad på fönstena på bakdörrarna. å han gick alltid i första maj-tåget. det var han å storfaster å min mamma. pappa var inte lika politisk å engagerad som sin far men mamma var. så gick dom där. mamma med sin svägerska å svärfar. plakat hade dom också. jag gick också i det där tåget några gånger. efter det hade marscherats klart så var det alltid fika hos faster. så som det var.

nu finns inte farfar mer. å jag saknar han så mycket. fina farfar som det inte fanns något ont i. som var orubblig i sina åsikter. som började läsa kvällskurser i engelska efter pensionen. som hade ett jäkla temperament. som alltid grät lite i smyg av fina ord å varma kramar. som hade sin egna fåtölj som ingen annan vågade sitta i. som varje dag i några månader packade ner kaffetermosen å bragokexen i den lilla bruna väskan för att hälsa på farmor på sjukan. som alltid gav oss barn en liten slant på lördagar. å som alltid alltid alltid gick i första maj-tåget.

å just idag packade jag upp fotot på han från en av flyttväskorna. fotot jag bär med mej var jag än flyttar. så placerade jag det så han alltid kan se mej. det föll sej bara så att det blev just idag. märkligt. men fint. så som det blir.