gick förbi en lekpark häromdan. det var soligt å härligt så det var ju typ hur mycket barn å föräldrar som helst. tjo å tjim å barnen lekte å alla mammor å pappor satt med sina take away-lattar på sandlådekanten. mysigt tänkte jag. jag vill ha en unge att låna dagar som dessa. mest för att jag också vill åka rutschkana å gunga i största gungan. å dricka latte på sandlådekanten. (å kanske börja prata med en singelpappa som är typ svinsnygg å känner att jag är den första han kan tänka sej bli plastmorsa till hans söta unge.)

menhursomhelst. så får jag syn på nåt som inte riktigt stämmer in i idyllen. nåt som liksom sticker ut. skär lite i ögonen. en av papporna står nämligen mitt i den stora sandlådan bland ungar som rutschar å hoppar å gungar, i sin fina kostym. med en laptop i handen. en uppfälld laptop. som han skriver på. mitt i sandlådan i lekparken. ni ba: jaja men vadårå? men hold the phone...det kommer mera. ja så står han där å knappar å skriver å typ följer börsen eller nå. så kommer hans dotter cyklandes. på sin lilla cykel med stödhjul. hon vinglar sej fram. skitstolt. han kastar ett getöga å ler. fortsätter knappa å följa börsen. så vinglar flickan till. å ja ba men släng datorn å grabba flickan!! men asså vilken farsa. vilken simultanförmåga. på en pickosekund slänger han ut högerhanden å grabbar tag i flickans jacka. fortfarande krampaktigt hållandes i sin laptop med vänster. tittar på henne. tittar på skärmen. tittar på henne å ler. tittar på laptopen å släpper flickan som stadigt cyklar vidare. herrejävlar.

asså jag var helt stum. jag trodde sånt därnt var en skröna. en grej man skojar om när man driver med stockholmare. en schablonbild av dagens karriärföräldrar. sånt som man kanske ser i reklamer för pappaledighet eller nåt. jo jag kollade runt för å se om det var en filminspelning. det var det inte.

asså jag är inte upprörd över händelsen. han klarade ju det obvious galant liksom. heja han!  men ba grejen liksom.

asså jag bor i stockholm nu. så jäkla. coolt.

 

Den där Stormen och hennes paraply

16 april 2010 19:59

Ja, vi gör det va? Och ändå ses vi aldrig!! Fan nu är det skärpning! Vad sägs om tisdag kring lunch?

http://stormensthlm.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

          räta in er i ledet glöm inte reflexvästen håll i snöret så ingen tappas bort. nu går vi. HIT!     ...

  inte har jag umgåtts med nån sen jag kom hem. inte för att jag tror jag hade tillfört mer än stånkande å diagnoser ill eventuella inblandade. jag tänker att jag behövde va lite bara jag. ett tag. första dygnet sov jag med mamma å pappa i sommarst...

  när doktorn ba du måste sövas innan ingreppet. denna mogna tjejs reaktion: gråter samt börjar ta på sej skorna med orden "då skiter vi i detta jag går hem" mammas reaktion till sin inte så mogna dotter: "du går ingenstans skärp dej!" jag skär...

  - oj det gick snabbt att fundera på, säger jag till ryssen. - haha jo fan. - hur gick tankarna? - jamen själv snokar man ju. - ja. - men jag vill ej andra ska snoka. - nä. - dubbelmoralen. - ah. - men jag bryr ju mej inte ett sk...

  haha asså när ryssen blev ihop. manshataren. hon skriver en liten jag tycker om dej-grej til lpojken å lägger på lådan. han svarar med att skicka en in a relationship-förfrågan till henne. å ryssen får panik. herregud så hon går an. jag flabbar m...